Ja, det är verkligen sant. Vi har längtat färdigt, nästan. Man måste alltid längta efter något. Det är det som ger livet en extra krydda. Jag associerar nu till min dotters inlägg. Det är nu en vecka sedan vi fick den äran att rå om dem lite. Nu väntar vi på nästa familj, som kommer i morgon. Då ska vi få rå om de små barnen alldeles själva ett dygn, medan föräldrarna roar sig i stora staden. Sedan längre fram, kanske att det då är dags för den tredje kära familjen att besöka oss. Jag har hört glunkas om att sonen i den samma familjen gärna vill ha huset föräldrafritt nu innan han flyttar hemifrån och då är det ju ett ypperligt tillfälle för föräldrarna att rymma t. ex. tilll oss. Så vi fortsätter att längta.

Det var länge sedan jag skrev något här. Det beror på att vi är så upptagna hela tiden så jag hinner bara inte skriva oftast.

Igår och idag har vi varit på havet. Ljuvligt! I övrigt har vi spelat golf. Ah, vilken sommar!